Hej DFRI-listan!

Äntligen har jag fått ett svar *i sak*
på vad jag hela tiden påstått. Det är
första gången på två år! Låt mig ta upp
sakfrågorna.

1. För det första har Anne-Marie
Eklund-Löwinder hittills inget att
erinra mot min beskrivning att
e-legitimationsutfärdarna (bankerna,
Telia, m.fl.)
samlar in adresserna till de av
användarna anlitade e-tjänsterna i
dagens e-legitimationssystem. Det är
allvarligt nog! I det föreslagna nya
systemet
med Svensk e-legitimation bekräftas
tidigare adressinsamling genom
användning av standarden /SAML-assertion/.

Om jag har gjort en tidsbokning på en
HIV-klinik eller hos en psykiater med
min e-legitimation, vill jag inte att
banken ska få reda på det. Om jag har varit
inne på mina apoteksrecepttjänster vill
jag inte att banken ska känna till det.
Om min hustru har haft flera
tidsbokningar för kontroll av
bröstcancer vill
jag inte att banken ska känna till det.
Jag vill inte heller att banken ska
kunna sälja dessa uppgifter till det
försäkringsbolag där min hustru eller
jag har
våra livförsäkringar. Om jag t.ex. har
anlitat Svenska Spels tjänster ofta vill
jag inte att banken ska komma till mig
och begära omförhandling av räntan
på mitt bostadslån eftersom banken då
bedömer sig ta en högre risk. Om bolånet
ligger i en annan bank vill jag inte att
banken ska sälja samma
uppgifter till den banken. Om jag är
medlem i ett politiskt parti vill jag
inte att banken ska känna till att jag
loggar in mig med e-legitimation på partiets
medlemstjänst. Jag anser att dessa
förhållanden gravt kränker min
personliga integritet. Jag har därmed
lidit skada. Detta gäller även 2
miljoner andra
e-legitimationsinnehavare som med mig
har förvägrats det skydd som tillkommer
oss enligt Personuppgiftslagen (1998:204).

Om jag i den analoga världen vill
legitimera mig med mitt körkort, har
Transportstyrelsen, som utfärdat mitt
körkort, ingen aning om var, när och
i vilken omfattning jag identifierar mig
med körkortet. Då borde det självklart
vara ett anständighetskrav att den
digitala lösningen uppfyller minst samma
integritetskrav. Men om det fungerade
med mitt körkort som det fungerar på
nätet med e-legitimation skulle den
expedit som granskar mitt körkort
säga: "Vänta ett tag, jag ska bara
skicka information till
Transportstyrelsen om att Du har
legitimerat Dig här." Då skulle jag
fråga mig: "Vad angår det
Transportstyrelsen var jag legitimerar
mig med mitt körkort?"

2. Punkt 2 stämmer *exakt *med felet i
principen att E-legitimationsnämnden
*samlar *de adresser användaren anlitar
när hon/han identifierar
sig i en e-tjänst.
E-legitimationsnämnden hämtar/samlar
dessa adresser enligt
/SAML-idp-discovery/-standarden. Det är
detta som kommittédirektivet
2010:69 skjuter in sig på. Insamlandet!
Och direktivet utgår då från
Personuppgiftslagen (1998:204), som slår
ned på "/behandling av personuppgifter/"
(3 §) som innefattar "/Varje åtgärd
eller serie av åtgärder som vidtas i
fråga om personuppgifter, ... t.ex.
insamling, ... inhämtande ... av
uppgifter .../".
Att sedan det *rapporterade
*statistikunderlaget har skalat av
individerna har inte med saken att göra,
det handlar om kosmetik - inte om
integritetsskydd.

Jag överlåter åt läsaren av detta att
avgöra om mina påståenden är ogrundade
eller om jag har /fått saker och ting
rejält om bakfoten/.

---

Till Sven Ruin vill jag säga att det
ligger mycket i vad Du säger.
Naturligtvis går det att omformulera
frågorna. T.ex.: Anser Du att det är bra
att utfärdarna av
dagens e-legitimationer (banker, Telia
m.fl.) känner till vilka tjänster
användarna identifierar sig på?

Vänliga hälsningar

Erik Mjöberg

---
On 2014-06-04 10:51, Anne-Marie
Eklund-Löwinder wrote:

Hej,

Din punkt 2 stämmer inte ett enda dugg,
där behöver du göra din hemläxa, och
andra också kanske? Vilken tur då att
det är så lätt att kontrollera fakta.
Regelverket för svensk e-legitimation
finns publicerat för allmän beskådan,
och för varje läskunnig att ta till sig.

Ni hittar det på
http://www.elegnamnden.se/ eller närmare
bestämt här:
http://www.elegnamnden.se/regelverketgallandeversion.4.77dbcb041438070e039a8b6.html

Jag kan varmt rekommendera alla
intresserade att sätta sig in i hur det
ser ut. Det ger tvärtom mot vad Erik
(vad jag kan se helt ogrundat) påstår.
Jag pekar på några av de viktigaste
sakerna här:

Se Bilaga J -- Rapporteringsrutiner,
punkten 7.5:

"Rapporterat statistikunderlag ska inte
medge att det går att härleda enskilda
transaktioner mellan Användare och
e-tjänst".

Se även Bilaga A - Ersättning och
fakturering, punkterna 2, 4.1 och 4.2,
om vilken information som fakturorna
innehåller. De anger i praktiken enbart
antal unika användare per e-tjänst.

Min slutsats är att du har fått saker
och ting rejält om bakfoten.

 

Med vänlig hälsning,

Anne-Marie Eklund Löwinder

Säkerhetschef

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Adress: Ringvägen 100

Postadress: Box 7399, 103 91 Stockholm

Växel: 08-452 35 00

Direkt: 08-452 35 17

Mobil: 0734-31 53 10

E-post:
anne-marie.eklund-lowin...@iis.se
<mailto:anne-marie.eklund-lowin...@iis.se>

Twitter: @amelsec

Webbplats: https://www.iis.se

*Från:*Erik Mjöberg
[mailto:erik.mjob...@xml.se]
*Skickat:* den 3 juni 2014 22:56
*Till:* listan@lists.dfri.se
*Ämne:* [DFRI-listan] E-legitimation

... och här en fråga om e-legitimation:

I kommittédirektiv 2010:69 för bildandet
av E-legitimationsnämnden står:

/Felaktigt utformat skulle ett system
för samordning av elektronisk identifiering
och signering kunna leda till risker för
den personliga integriteten, t.ex. om
uppgifter om en enskilds alla kontakter
med myndigheterna skulle samlas på
samma ställe ...

/1. Visste Du att utfärdarna av dagens
e-legitimationer (banker, Telia m.fl.)
känner
till vilka tjänster användarna
identifierar sig på? (Se BankIds hemsida
<http://www.bankid.com/sv/statistik/>,
punkterna
7 och 8 i statistikrapporterna)

2. Visste Du att i det nya förslaget
till Svensk e-legitimation känner inte bara
utfärdarna till de tjänster användarna
identifierar sig på utan även E-legitima-
tionsnämnden (en myndighet under
Skatteverket) samlar in samma uppgifter
(för att proportionera
identifieringskostnaderna på de
myndigheter som levererar
tjänsterna)?

Vänliga hälsningar

Eri Mjöberg

Till