philosophy.wml Translated to Swedish
On Tue, Dec 15, 2020 at 8:32 AM Carsten Schoenert <c.schoen...@t-online.de> wrote: > Hello Luna, > > Am 15.12.20 um 08:14 schrieb Luna Jernberg: > > why_debian.wml translated into Swedish > > thirst thanks for helping on creating the translations! > > You could help us to minimize the workload on our side if you simple use > the option for raising one or more merge requests. Thanks! > > -- > Regards > Carsten >
#use wml::debian::template title="Our philosophy: why we do it and how we do it" #include "$(ENGLISHDIR)/releases/info" # translators: some text is taken from /intro/about.wml <ul class="toc"> <li><a href="#what">Vad är Debian?</a> <li><a href="#free">Är det är alltid gratis?</a> <li><a href="#how">Hur gemenskapen jobbar som ett projekt?</a> <li><a href="#history">Hur startade allt?</a> </ul> <h2><a name="what">Vad är Debian?</a></h2> <p>The <a href="$(HOME)/">Debian projektet</a> är en samling av individer som har ett gemensamt mål att skapa ett <a href="free">gratis</a> operativsystem. Detta operativsystem som vi har skapat är kallat <strong>Debian</strong>. <p>Ett operativsystem är en uppsättning grundläggande program och verktyg som gör att din dator kan köras. Kärnan i ett operativsystem är kärnan. Kärnan är det mest grundläggande programmet på datorn och tar hand om den grundläggande hushållningen och låter dig starta andra program. <p>Debian systemet använder för närvarande <a href="https://www.kernel.org/";>Linux</a> kärnan eller en <a href="https://www.freebsd.org/";>FreeBSD</a> kärna. Linux är en mjukvara som startades av <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Linus_Torvalds";>Linus Torvalds</a> och jobbas på av tusen av programmerare världen över. FreeBSD är ett operativsystem som inkluderar en kärna och annan programvara. <p>Arbetet pågår dock för att tillhandahålla Debian för andra kärnor, primärt för <a href="https://www.gnu.org/software/hurd/hurd.html";>Hurd</a>. Hurd är en samling av servrar som körs ovanpå en mikrokärna (som t.e.x Mach) för att implementera olika funktioner. Hurd är friprogramvara utvecklad av <a href="https://www.gnu.org/";>GNU projektet</a>. <p>En stor del av de grundläggande verktygen som fyller i operativsystemet kommer från <a href="https://www.gnu.org/";>GNU projektet</a>; därav namnen: GNU/Linux, GNU/kFreeBSD, och GNU/Hurd. Dessa verktyg är också gratis. <p>Naturligtvis är det som människor vill ha applikations program: program för att hjälpa dom med det dom behöver få klart, från redigering av dokument till att driva ett företag till att spel spel eller för att skriva mer programvara. Debian kommer med över <packages_in_stable> <a href="$(DISTRIB)/packages">paket</a> (förkompilerad programvara som är färdigpaketerat i ett najs format för enkel installation på din maskin), en pakethanterare (APT), och andra verktyg för att göra det möjligt att hantera tusen av paket på tusen av datorer precis lika enkelt som bara ett enstaka single program. Allt detta är <a href="free">gratis</a>. </p> <p>Det är ungefär som ett torn. Längst ner på tornet hittar vi kärnan. Över den hittar vi alla de grundläggande verktygen. Nästa över den finns all programvaran som du kör på datorn. Högst upp på tornet finns Debian — som noggrant organiserar och monterar allt så att det fungerar tillsammans. <h2>Är det är alltid <a href="free" name="free">gratis?</a></h2> <p>När vi använder ordet "gratis", så hänvisar vi till mjukvaru <strong>frihet</strong>. Du kan läsa på <a href="free">Vad vi menar med "fri programvara"</a> och <a href="https://www.gnu.org/philosophy/free-sw";>vad Free Software Foundation säger</a> om det ämnet. <p>Du kanske undrar: varför skulle folk spendera timmar av deras fria tid på att skriva programvara, försiktigt paketera den, och sen <EM>ge</EM> bort allting gratis? Svaren är lika varierade som de som bidrar. Vissa personer gillar att hjälpa andra. Många skriver program för att lära sig mer om datorer. Mer och mer personer letar efter vägar och alternativ för att undvika det uppblåsta priset på mjukvara. En allt mer växande publik bidrar som ett tack för all bra fri programvara som dom har fått från andra. Många i skolvärlden skapar fri programvara för att hjälpa att nå ut med resultatet av deras forskning till en bredare publik och för att öka spridning av deras forskning. Företag hjälper att underhålla fri programvara så att de kan få ta del av hur den utvecklas -- det finns inget snabbare sätt att få en ny funktion implementerad än att utveckla den själv! Självklart, tycker många av oss att det är riktigt roligt också. <p>Debian är så engagerad i fri mjukvara att vi tyckte att det skulle vara användbart om det engagemang var formaliserat i ett skriftligt dokument. Således föddes vårat <a href="$(HOME)/social_contract">Sociala kontrakt</a> <p>Fastän Debian tror på fri mjukvara, så finns det tillfällen då folk vill eller behöver installera ofri mjukvara på deras maskin. När det är möjligt så kommer Debian att stödja detta. Det finns till och med ett växande antal av paket vars enda jobb är att installera ofri-mjukvara inuti ett Debian system. <h2><a name="how">Hur gemenskapen jobbar som ett projekt?</a></h2> <p>Debian är skapat av nästan tusen aktiva utvecklare spridda <a href="$(DEVEL)/developers.loc">runt om i världen</a> som är volontärer på deras fritid. Bara några av utvecklarna har faktiskt träffats i verkligheten. Kommunikation sköts primärt genom e-post (mailinglistor på lists.debian.org) och IRC (#debian kanalen på irc.debian.org). </p> <p>Debian Projektet har en noggrant <a href="organization">organiserad struktur</a>. För att få mer information om hur Debian ser ut från insidan, så kan du surfa till <a href="$(DEVEL)/">Utvecklarnas' hörna</a>.</p> <p> De viktigaste dokumenten som förklarar hur gemenskapen fungerar är följande: <ul> <li><a href="$(DEVEL)/constitution">Debians konstitution</li> <li><a href="../social_contract">Det sociala kontraktet och riktlinjerna för fri programvara</li> <li><a href="diversity">Mångfaldsuttalandet</li> <li><a href="../code_of_conduct">Uppförandekoden</li> <li><a href="../doc/developers-reference/">Utvecklarnas referens</li> <li><a href="../doc/debian-policy/">Debian Policy</li> </ul> <h2><a name="history">Hur startade allt?</a></h2> <p>Debian startade i Augusti 1993 av Ian Murdock, som en ny distribution som skulle göras öppet tillgänglig, i samma samma anda som Linux och GNU. Debian var menat att vara försiktigt och samvetsgrant ihopsatt, och att upprätthålla och stödjas med liknande vård. Dom började som en liten, tätt sammansatt grupp av Fri programvaru hackers, och växte gradvis till att bli en stor, välorganiserad gemenskap av utvecklare och användare. Se <a href="$(DOC)/manuals/project-history/">den detaljerade historien</a>. <p>Eftersom många människor har frågat, Debian uttalas /ˈde.bi.ən/. Det kommer från namnet på skaparen av Debian, Ian Murdock, och hans fru, Debra.
